Bakom Rubrikerna - Expressen och Dagens Nyheters mediacenter

Det är många som röstar i det svenska riksdagsvalet. Men inte så många som det skulle kunna vara. Att nå 100 procent i röstdeltagande är något som vi vill uppnå. Men hur ska det gå till?

Valmyndigheten har sammanställt hur många procent av de röstberättigade i Sverige som faktiskt har röstat i vårt riksdagsval. Och att det är bra siffror går inte att förneka. Men självklart kan det alltid bli bättre. I förra riksdagsvalet år 2006 röstade 82 procent av alla de som är röstberättigade i Sverige. Detta har höjts med 2 procent från riksdagsvalet 2002. Vilket betyder att det går sakta men säkert uppåt och så vill vi att det ska fortsätta. Inom en närmare tid hoppas jag och många andra på att få med ytterligare några procent så att vi tillslut kan komma upp i 100 procent. Att detta inte kommer gå som en dans är uppenbart. Men om vi tar en sak i taget och försöker, skulle vi klara det utan tvekan!

Nu när valet är 2010 är det många förstagångsväljare som får chansen att göra sin röst hörd, hela 495 000 personer som uppnått åldersgränsen för att bli röstberättigad.
Det är oftast en stor mängd utav dessa som inte röstar just för att de tycker det är tråkigt och inte är engagerade på grund av detta. Och det är en sak som måste ändras, detta lands framtid ligger i deras händer och då bör de vara medvetna om vilka val som görs och vad som händer. Att börja redan i gymnasiet med utbildning om det är något som är mycket bra. Tyvärr så tycker oftast eleverna att det är tråkigt att prata om politik och de politiker som finns. För att göra undervisningen roligare kan man låta dem själva ha ett val. De kan få göra diskussionsövningar som handlar om partiernas ståndpunkt, och sedan kan de få leva sig in i rollen som ett parti och vara med i en debatt där man har ett x antal frågor att debattera om. Någon kväll i veckan under till exempel vårterminen kan man anordna ett val i skolan som är så likt som möjligt de riktiga vallokaler man går till. Där får de då lägga deras röst. Dagen efter kan de få vara med och se hur deras röster kommer fördelas och hur det sedan går till. De får då själva följa hela processen och deras förståelse kommer öka.
När de sedan blir röstberättigade kommer de veta precis hur de ska göra när det är dags för val.

Men varför ska nu alla rösta? Jo, svaret på den frågan är inte så svårt. Vi lever i ett demokratiskt samhälle där alla bör få sin röst hörd, vilket vi i och för sig får men varför använder vi inte denna röst? Det är många som hoppar över att lägga en röst på ett parti vid riksdagsvalet på grund av att de inte har tid eller att de inte vet vilka de ska rösta på. Men man kan alltid gå dit och rösta blankt eftersom man då har varit med och deltagit i alla fall. Om nu de cirka 18 procent som inte rösta skulle göra det skulle antagligen valet se annorlunda ut. För oftast skiljer det väldigt lite mellan de två partier som ligger i topp. Dessa 18 procenten kan alltså göra skillnad!

Men om man frågar den mängd som inte röstat varför de väljer att hoppa över, så får man ofta svaret ”jag har inte tid.” eller ”jag vet inte vilka jag ska rösta på.” men man behöver faktiskt inte gå till de vallokaler som finns på utsatt tid och dag utan man kan rösta innan med hjälp av post, detta kallas poströsta. Och är man utomlands är detta inte heller en ursäkt, då man kan gå till en ambassad i det land man är i och rösta där.

Slutsatsen blir då att man bör göra politiken mer förståelig för folket och framförallt för ungdomarna. Nu är det många som tycker att det inte händer något och då frågar de sig själva varför de ska rösta. Så det måste bli mycket mer självklart att det är viktigt att göra sin röst hörd och varför det är så viktigt! Och visa att det faktiskt händer något efter valen så vi kan nå våra 100 procent en vacker dag!