Bakom Rubrikerna - Expressen och Dagens Nyheters mediacenter

Politiken har allt för länge varit ett obegripligt språk för den stora folkmassan. Det är dags för en förändring och vad är bättre än att göra det nu inför valet 2010. Vi har gått igenom en av de största finansiella kriserna i världshistorien och faktiskt klarat oss ganska bra, så nog borde politikerna klara av att anpassa sitt språk.

Nu har valkampanjen inför valet 2010 börjat. Allt är precis som vanligt, partidebatter syns i tv, partiledarna granskas i sömmarna och den tidigare regeringen kritiseras. Det finns bara en ända skillnad, den politiska karusell som alltid infinner sig vart fjärde år intresserar mig. Jag får i och för sig inte rösta detta år men nästa gång är det min tur. Jag måste bestämma mig för vem som jag tror kan göra Sverige till ett bättre land. Då krävs det även att jag vet vad de olika partierna vill uppnå. Det finns bara ett problem, vem vet vad de egentligen står för?

Under alla de där långa fina meningarna och den ointagliga mängd siffror en partiledare slänger ur sig dagligen så kan man inte veta vad det är som egentligen har gjorts. Då tycker jag att politikerna borde tänka mer på oss, jag vet inte om alla sjukhusreformer som har gjorts. Det enda jag hör är Mona Sahlin som säger att sjukskrivna tvingas jobba fast de inte är redo och Fredrik Reinfeldt som säger att reformerna har gjort susen. De gör sitt jobb, vilket verkar var att klaga på varandra, medan jag och säker många fler står och undrar vad som egentligen sägs.

Politik ska inte bara vara något för alla som har högskoleutbildning eller med en IQ över 150. Många klagar på att ungdomar inte bryr sig men hur lätt är det att bry sig när man inte förstår. Bättre att inte rösta alls än att rösta på något man inte förstå eller? Gör politiken intressant och mer levande och ni ska se att vi bryr oss.

Så gör språket mer lättillgänglig, för alla. För trebarnsmamman som inte har tid att sitta och titta på ett tiotal debatter. För studenten som ska välja för första gången och fyrtiotalisterna som snart ska gå i pension. Såvitt jag vet finns det inga politiska lexikon att köpa och i dagsläget skulle ett sådant vara väldigt behövligt. Det är där Sverigedemokraterna har tjänat röster, framförallt hos den yngre generationen. Många tänker inte på dem som ett främlingsfientligt parti utan som ett parti med en i jämförelse lättförståelig politik. De har en ganska ung partiledare som känns mer lättåtkomlig. Många ser motståndet mot Sverigedemokraterna som trångsynthet och ser inga varningsklockor i att de är emot invandring. Så mitt tips från den yngre generationen till de äldre partierna är att var inte så formella och torra i tv:n. Ni behöver kanske inte gå lika långt som Gudrun Schyman som gör troschocker i Let´s dance för att uppmana solidaritet kvinnor emellan. Men de resterande i den politiska kåren kunde allt hämta lite tips från detta energiknippe till kvinna.

Dessutom är jag trött på den offentliga pajkastning som vissa debatter verkar spåra ut till. Jag förstår att Mona Sahlin och kompani vill påpeka de problem som vissa av alliansens beslut har orsakat. Men inte i en hel halvtimme. Jag personligen är mer intresserad av vad just deras politik kan göra för att förbättra Sverige och det får, enligt mig alldeles för lite utrymme i debatterna. Ge oss något konkret, något som gör att vi säkert vet vad den kommande regeringen vill uppnå i framtiden. Alla vill ha mer jobb men hur ska ni göra för att skaffa fram jobben. Det är vad jag vill veta.

Så hur ska det bli, ska vi ungdomar också kunna förstå politiken eller ska ni låta framtidens folk rinna er ur händerna?