Bakom Rubrikerna - Expressen och Dagens Nyheters mediacenter

När allt känns förjävligt så kan det bara bli bättre eller hur? Först trodde jag inte på dom orden men sen när jag träfade min Ängel i livet och då förstod jag, Min första dag med min ängel var som att en stor förmörkelse försvann, allt blev ljus och hela jag var som en blomma. Jag kunde inte sluta le för en sekund, att vara i hennes famn var så overkligt det var som att vara i en dröm, som du aldrig vill vakna upp ifrån. Jag har många svarta fläckar i mitt hjärta men bakom allt svart så fins det alltid en ljuspunkt. Ibland är den svår att hitta men nu när jag verkligen känner efter så finns den där hela tiden.

För det är dom lyckliga stunderna i livet som får oss att fortsätta kämpa, när man släpper in en människa i sitt hjärta, så blir man som ett litet barn som fått godis. Man blir lycklig och skrattar mer än vad man brukar. Samtidigt får man rädslan; "-tänk om dom försvinner".
Att vara med Anne-li är som att sväva på moln. Det ger mej kraft att kämpa, hon är en vän som jag altid velat ha, hon får mej att le, vara glad och för första gången i mitt liv så får hon mej att känna lycka. Om jag fick en önskan här i livet så vore det att ha henne som min Fostermamma.

Jag mins första gången jag träffade henne då jag var på väg in för att se hennes föreställning.
Jag stannade upp för att någon höll om mig. Jag tittade upp och såg i hennes ögon, nånting jag aldrig sett i en vuxens ögon tidigare.

Men jag visste inte vad det var jag bad henne upprepa? det hon sa.
Jag ville bara att hon skulle hålla om mej en sekund till, för jag fick nån känsla i magen som jag aldrig känt förr, det var något himmelskt. När föreställningen var slut så måsta jag träffa henne en gång till. För jag måsta få veta vad det var jag kände, vad det var för känslor hon gav mig.
Vi satte oss ner och då tog hon mej på axeln. Personalen blev lika brydd som jag, för innan det så kunde ingen vuxen ta på mig. Men hon kunde och jag blev inte rädd utan jag kom på att just den stunden så öppnade hon nånting i mej. Någonting som fick mej att förstå, att jag hade förmågan att känna kärlek och lycka. Det var hon som gav mej den förmågan. Hon är mitt ljus bakom all skugga och när allt känns förjävligt så KAN allt bara bli bättre.