Bakom Rubikerna
  Startsida    Studiebesöket    Företagsbesök    Artikelsajt   Kontakt 2010-09-09  
Vi argumenterar om en skolkatastrof


Förlorarna på ett nytt skolsystem är de redan mest utsatta. Det är en katastrof för skolan att vi ska slå ut de barn, som egentligen behöver mest hjälp. Moderaternas plan är fattat på skrivbordsnivå, något som bara låter bra, men som inte fungerar i praktiken. Men vad innebär egentligen det nya skolsystemet? Jag vet. . .

Vissa anser att betyg inte skulle innebära någon anmärkningsvärd skillnad för eleverna. Idag delas på många skolor redan ut skriftliga omdömen och på alla skolor informerar och följer man kunskapsutvecklingen på något sätt. Att bedömas med betyg skulle därför inte förändra elevernas situation.

Om det är anledningen till att man ska införa betyg, att det inte skulle innebära någon skillnad, förstår jag inte vitsen. Dessutom skulle tidigare införda betyg innebära en skillnad för många barns självkänsla. Att bedöma ett barn i betyg kan knäcka och krossa självkänslan hos många. Så om betyg inte innebär någon positiv skillnad utan bara har negativa konsekvenser, vad argumenterar vi då om? Jo, vi argumenterar om moderaternas plan för att sänka elevernas självkänsla.

En plan som går ut på att sänka betygsåldern till årskurs 6, införa nationella prov i trean och att bedöma lågstadiebarn i betygsliknande omdömen. Planen går ut på att slå ut och sortera bort dem som är sämst och svagast. Vi är på väg mot en elitskola.

Lågstadiebarnen ska enligt planen bedömas på en skala med: når ej målen, når målen, når målen med marginal. Jag anser att ”bedömningsskalan” bara är en förklädnad på de välkända begreppen, icke godkänd, godkänd och välgodkänd. Betyg alltså. Betyg, fast utan MVG.

Visst det är frid och fröjd att en sjuårig flicka bedöms enligt dessa begrepp, ingen skillnad mot tidigare. Hon får bekräftelse på vilka ämnen hon kan och föräldrarna är precis lika lyckliga. De informeras tydligt om sin dotter och hemma på lördagen sitter de alla tillsammans och diskuterar ett mattetal, som flickan inte klarat. Är detta scenariot som du ser?

Då borde du tänka på vad du inte vägt in i betraktelsen, tänk om flickan kommer ifrån ett hem, där föräldrarna inte har tid eller möjlighet att stötta eller hjälpa till. Kanske saknar föräldrarna insikt om betygens betydelse. Då finns ingen som kan hjälpa flickan att utvecklas. Hur ska flickan själv förstå vad hon behöver förbättra, när bedömningen säger: Når inte målen. Hur ska hon förstå att skolan inte är allt och att hon visst är bra, om föräldrarna inte säger det och det enda kvittot hon har är ett betyg där hon bedöms som dålig.

Hur säger du till någon som skiner av stolthet för en berättelse, att berättelsen inte är tillräcklig, att barnets bästa inte är tillräckligt, att barnet inte duger, eftersom det är allt för många stavfel.

Dessutom är lågstadielärarna inte utbildade i att sätta betyg. Vilket skulle betyda att alla lågstadielärare i Sverige skulle behöva fortbildas. Alla lärare har inte kompetens att framföra ”betygen” på ett sätt som inte trycker ner barnet. Fortbildningen skulle ta pengar och resurser i anspråk som inte är rimliga att kräva av kommunerna.

Att betyg och kunskaper jämförs mellan elever under hela skoltiden är ett faktum. Jag kan inte tro att mobbing, utanförskap och sänkta självförtroenden skulle minska om man ger dessa jämförelser ett underlag, i form av ”betyg” som inte ger plats åt att lyfta fram andra bra egenskaper än de kunskapsmässiga.

Betygshetsen avdramatiseras, javisst! Men till vilket pris och på vilket sätt? Är det inte snarare så att betygen förlorar greppet om de som har det svårast. Vilket leder till att fler att ger upp, när deras betyg vittnar om att de omöjligt kan bli bättre.

Många kan också komma in i en ond cirkel, där den egna självuppfattningen om sig själv som dålig, gör att man inte tror på sig själv. Tror man inte på sig själv, håller man sig till vad man redan kan, vågar inte prova något nytt och utvecklas på så sätt inte.

Det är inte sant att betyg är ett rättvisare och säkrare bedömningssätt. Betyg gör det inte svårare för lärare att bedöma efter lärarens egna åsikter och känslor. Risken att läraren ger en elev hon gillar, högre betyg, trots att eleven inte når upp till kriterierna, minskar inte.

Skillnaden mellan ett betyg och en skriftlig bedömning, är att i ett betyg har du inte möjlighet att se vad som är personliga åsikter, eftersom du bara har en bokstav, G eller VG, att gå efter. I en bedömning, resonerar läraren och du förstår vad som är personliga åsikter. I en bedömning ser du även vad som är bra och vad som behöver förbättras.

Jag tror att en satsning på tidiga betyg i ”flumskolan” är en missriktning. Jag tycker att det är självklart att frågan du ska ställa inte är: Vad? Eller: Vem är bäst? Utan istället: Hur? och: Att! Att man kan. För alla kan utvecklas, för vissa tar det bara lite längre tid.

Om man får betyg tidigare, lär eleverna sig att arbeta utifrån kriterierna och de lär också känna lärarna vilket gör att skolarbetet blir lättare. Många är av den åsikten. Det är inte jag. Jag tror att kriterierna kommer att flytta fokus till kunskapskriterierna utan att ta hänsyn till den enskilda eleven och hennes prestation utifrån hennes egna förutsättningar. Betyg motiverar, men motiveras ig-eleven? Du måste uppmuntra varje elev att utvecklas enligt hennes förutsättningar. Du kan inte jämföra alla som om de hade samma möjligheter, för de har de inte.

De som hamnar utanför, som kommer påverkas negativt är de som redan är de mest utsatta. Barn som har svårigheter, dyslexi, med sämre språkkunskaper eller som kommer ifrån dåliga familjeförhållanden. Vinnarna blir de som utvecklas tidigt och har välutbildade föräldrar.

Tidiga betyg är inte en lösning på ”flumskolan”, det är bara något som låter bra, fattat på skrivbordsnivå. Du kan inte anklaga ett barn för hennes problem. Du måste se orsakerna och lösningarna till det.

Barnets kunskapsnivå blir inte på något sätt tydligare i och med betygsliknande omdömen. Det som blir tydligare är däremot: Vem som är dålig och vem som är bra. Och det är synd, för vissa behöver kanske bara lite mer tid. Och allt kan inte bedömmas i betyg.


Artikel: Karolina Hård,
Skriv din egen artikel!

Här på artikelsajten har du chansen att dela med dig av dina tankar och idéer. Läsårets bästa text (krönika eller debattartikel) blir publicerad i Dagens Nyheter och Expressen. Dessutom delar vi varje månad ut biobiljetter till den bäste skribenten.

Klicka här för att komma till artikelsajten! >>


Louise Haraldsson är 17 år och ska till hösten börja tredje året på Medieprogrammet, Justus Tranchellgymnasiet i Landskrona.

5 snabba
Arvika eller Hultsfredsfestivalen
Rött    
Blått
Papperstidning webb
Slappa träna
Caffe latte Chaitee

Grattis Louise!
Vinnare i Bakom Rubrikernas artikeltävling. Bakom Rubrikerna får fatt i Louise när hon sitter på en buss på väg till Landskrona där hon ska på studentfest.
Hur känns det nu när dina texter blivit utsedda till årets bästa på Bakom Rubrikernas Artikelsajt?
Jätteroligt, otroligt kul, det betyder mycket för mig.
Hur många artiklar skriver du i veckan?
Jag skriver hela tiden så fort något händer eller när ett ämne dyker upp som berör mig. Det blir mest samhällsjournalistik. Jag vill att mina läsare ska reagera, haja till, när dom läser mina texter. Förhoppningsvis kan mina texter leda till att saker och ting tas upp till debatt och skapa förändring.
Framtidsplaner?
Jag ska bli journalist, kan inte tänka mig något annat yrke. Efter gymnasiet ska jag söka in till Skurups journalistlinje.
Vad gör du på fritiden?
Lever för dagen, umgås med mina kompisar, går ut på lokal samt spelar lite elgitarr...
Vad gör du i sommar?
Först blir det semester med tjejkompisen i Ayia Napa på Cypern. Sedan ska jag jobba på Burger King i Glumslöv som ligger mittemellan Landskrona och Helsingborg.
Tack för pratstunden Louise, lycka till med skrivandet och ha en kanonsommar, önskar Bakom Rubrikerna.

Läs mer av Louise texter på hennes skoltidningswebb kaktusbladet.se. Webbskoltidningen Kaktusbladet var med och tävlade i Lilla Journalistpriset 2007 men nådde inte ända fram. Louise hälsar dock att nästa läsår är det Kaktusbladet som tar hem 1:a priset! Vi får väl se...
Text: Erik Sjögren

BR Debatt

2010-07-27  Ta ansvar för hur ungdomar m...
2010-05-31  NUMMER ETT ÄR MER ÄN BARA EN...
2010-04-14  Rökning - coolt eller inte?
2010-04-14  Earth hour
2010-04-09  Pedofiler tar över internet!
2010-04-07  Ungdomen - en tid att minnas...
2010-04-06  - Hej Framtiden
2010-03-30  Enkla saker som hjälper klim...
2010-03-30  Sluta röka!
2010-03-22  Miljösportbilar
2010-03-22  Enormt isberg på drift
2010-03-22  Argentina äter vegetariskt
2010-03-22  Ungdomsförbunden måste ha ti...
2010-03-10  Valet 2010
2010-03-10  vancouver 2010
2010-03-10  Värna om våran planet innan ...
  För fler artiklar klicka här >>
Länkar:
Dagens Nyheter Sourze.se
DN Sport Friends
DN Sthlm Emerichfonden
DN Info Mediekompass
Expressen Scanpix
Expressen Sport Bonnier.se
Expressen Nöje All världens tidningar
Expressen Info

Vinn stipendier med Emerichfonden

Vi fortsätter samarbetet med Emerichfondens artikel- och uppsatstävling under temat "En väg att motverka våld, rasism och främlings-fientlighet". Stipendier på totalt 45.000 kronor kommer att delas ut.

Mer info på www.emerichfonden.nu

Hur får man jobb på tidning?

Tror du att ett jobb på tidning skulle passa dig? Då finns det ett flertal jobb att välja bland!
På tidningarna jobbar

Journalister Grafiska formgivare
Fotografer Mediasäljare
Tryckare  
Klicka på det du är intresserad av för mer information om arbetsuppgifter och utbildningsvägar.


line

Besöksadress: Gjörwellsgatan 30. E-post: info@bakomrubrikerna.se Bokning: 08 738 23 03 måndag tom fredag 07.00 - 16.30

 

LJbanner

 

företagsbesök